Uppdate: Här är den rätta uppgiften:
Uppgift 1: på Tomtits
1.Välj ett experiment/uppfinning som det går att jämföra med något/en apparat/ett verktyg/en uppfinning i samhället. Jag kommer att kalla det för apparaten fortsättningsvis i texten.
2.Genomför experimentet, försök lista ut tekniken bakom det. Tänk på att du måste ta med vissa saker i din text sedan, välj experiment/uppfinning efter det. Se nedan.
Uppgift 2: Skrivdel
1.Beskriv hur experimentet/uppfinningen är uppbyggt.
- Rita en bild som förklarar hur det går till /fota
- Vad går experimentet/uppfinningen ut på?
- Vilka delar ingår och hur sitter de ihop?
- Finns det något i samhället som utnyttjar samma funktion/mekanism som i experimentet/uppfinningen? Ge exempel!
- Varför utvecklades det här apparaten?
- Beskriv kort hur apparaten fungerar.
- Vad har apparaten för för eller nackdelar på något av följande tre:
natur
samhälle
livsvillkor för en individ
- Glöm inte att ange källor!
2.För högre betyg behöver du också ta med följande frågor:
För VG:
-Hitta något i samhället som utnyttjar samma funktion/mekanism som i experimentet/ uppfinningen. Det kan vara en apparat, maskin, verktyg eller liknande. Beskriv varför de liknar varandra.
- Hur fungerar de tekniska lösningarna i din apparat i förhållande till olika mänskliga behov? Det vill säga hur kan olika mänskliga behov bli hjälpta eller inte bli hjälpta av din apparat?
- Jämför aparaten med tidigare teknik inom området
- Kan du se några förändringar i konstruktionen om man jämför experimentet/uppfinningen på Tomtits med hur apparaten fungerar i verkliga livet? Hur har utvecklingen från det du sett på tomtits till apparaten i verkligheten gått till? Vad har förändringarna för betydelse för funktioner, egenskaper och användningsmöjligheter?
- Hur kan olika faktorer i utvecklingen av apparaten ha påverkat varandra? Detta kan ha skett över en längre tid.
- Glöm inte att ange källor!
För MVG:
- Välj ett experiment/uppfinning på Tomtits som är mer komplicerad dvs där du inte kan se direkt/på utsidan hur den är konstruerad.
- Finns det samband mellan tekniska frågeställningar och material i andra ämnen och sammanhang? Vad ser du för kopplingar?
- Kan du se något sätt som man skulle kunna förbättra experimentet/uppfinningen på? Om det inte går kanske du kan utöka eller ge alternativa lösningar på samma princip?
Inlämning senast Måndag 30/5 kl 15.00. Arbeten inkomna efter det rättas ej och möjlighet till betyg i teknik finns då inte.
Visar inlägg med etikett NO åk 9. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett NO åk 9. Visa alla inlägg
27 maj 2011
16 maj 2011
Facit till NO-frågor åk 9
- Var finns arvsanlaget?
Arvsanlaget finns i DNA:t, som finns i cellkärnan i cellerna. Alla celler som har cellkärna innehåller DNA, och alla dessa celler har en kopia av allt DNA. Med andra ord finns det en ”ritning” för en hel människa i varje cell. Alla levande organismer har DNA, från bakterier och andra encelliga organismer, till djur, växter och svampar. En lite spejsad bild på en cell, med cellkärnan och DNA
- Vad heter det kemiska ämne som bär på arvet?
DNA
- Vad tillverkar cellen med hjälp av instruktionerna från DNA?
Protein
- Vad är en kromosom?
En kromosom är en lång sträng DNA som packats ihop. Människan har 46 stycken olika kromosomer. 23 av dessa kromosomer har individen fått från sin ena förälder och de andra 23 från sin andra förälder. Kromosomerna är parvis lika, på så vis att de 23 kromosomerna från modern innehåller samma gener som de 23 kromosomerna från fadern. En illustration av de 46 mänskliga kromosomerna
- Vad är en gen?
En gen är en del av DNA:t som är en ritning för ett speciellt protein, och i förlängningen bestämmer en viss egenskap hos individen. - Vad är det som bestämmer vilka protein som bildas?
Vilket protein som bildas beror på vilka aminosyror DNA:t kodar för.
- Hur många kromosomer har vi i våra celler?
46
- Varför behövs reduktionsdelning?
För att könsceller ska kunna bildas, de innehåller 23 kromosomer som slås ihop med 23 till från den man gör barn med och så skapas ett barn med 46 kromosomer.
- Vad avgör om det blir en pojke eller flicka vid befruktning?
Vi har en kromosom som avgör kön. Mammor, som är kvinnor, har två könskromosomer: X och X. Pappor, som är män, har också två könskromosomer: X och Y. I Könscellerna finns bara hälften av kromosomera – och de innehåller alltså bara ett X eller ett Y (endast spermier). När två ägg bildas får alltså båda dessa en X-kromosom var. Vid bildandet av spermier får varannan spermie en X-kromosom och varannan spermie en Y-kromosom.
I bilden är pappans kromosomer i översta raden och mammans i första kolumnen. När de möts bildas ett barn som då får 46 kromosomer, en av varje könskromosom. Kombinationerna blir som på bilden. Av tabellen nedan framgår att det är 50 % sannolikhet att få en pojke och 50 % sannolikhet att få en flicka.
- Varför förekommer gener parvis?
För att man får hälften av generna från mamman och hälfterna från pappan.
- Vad kallas en gen som alltid slår igenom?
Dominant
- Vad kallas en gen som ärvs från båda föräldrar utan att märkas?
Vikande
- Ge exempel på egenskaper som styrs av flera gener.
Hud-, ögon- och hårfärg.
- Ge exempel på egenskaper som beror på samspelet av arv och miljö.
Hur brun man blir på sommaren.
- Ge exempel på en sjukdom som beror på fel antal kromosomer i cellerna.
Downs syndrom
- Vad är en mutation?
Om en gen får en bestående skada kallas det en mutation. Det är en skada som kopieras nästa gång cellen ska dela sig. Skadan kan komma från strålning, kemikalier eller att det blivit fel tidigare när DNA:t kopierats.
- Ge exempel på en sjukdom där arv och milö samspelar.
Diabetes och Allergi
- Hur kan mutationer uppstå?
Genom att människan utsätts för strålning, farliga kemikalier eller att det blir fel när DNA:t ska kopieras.
- Förklara hur en mutation kan orsaka cancer.
Ett fel som kan upptså i DNA:t är att cellen inte vet när den ska sluta dela sig själv. Om den börjar dela sig själv ohämmat kommer det bli en klump av sådana celler på samma ställe. Klumpen kallas tumör och man har då fått cancer.
- Förklara hur två friska föräldrar kan få ett barn med en ärftlig sjukdomOm två friska föräldrar får ett sjukt barn betyder det att det är en sjukdom som uppstår om båda generna är skadade. Dvs att om endast ena genen är skadad kan den andra kompensera, som tex blödarsjuka.

Bilden visar ett korsningsschema då båda föräldrar är friska men bär vikande sjuk-gener. Det är 50% risk att barnet blir sjukt.
11 maj 2011
NO åk 9
På fredag har vi fått chansen att åka iväg och göra en labb på vetenskapens hus vid Fysikum. Vi kommer att få vara i ett riktigt labb och göra en lab som handlar om genetik och bananflugor. AWSOME!!!! Vi kommer att avsluta matten lite tidigare för att äta en snabb lunch och dra iväg, vi ska vara där kl 13.
Inför labben på fredag är det viktigt att alla har koll på vad korsningsscheman är och hur de funkar. Vi kommer även att prata om det på torsdag då vi har NO istället för Ma.
Provet på genetik (häftet som innehåller kapitlen 18.1 - 18.4 för G) kommer att ligga nästa vecka. Labben kommer att dyka upp på provet, och är därmed betygsgrundande. Missar man labben får man göra en kompletteringsuppgift.
Inför labben på fredag är det viktigt att alla har koll på vad korsningsscheman är och hur de funkar. Vi kommer även att prata om det på torsdag då vi har NO istället för Ma.
Provet på genetik (häftet som innehåller kapitlen 18.1 - 18.4 för G) kommer att ligga nästa vecka. Labben kommer att dyka upp på provet, och är därmed betygsgrundande. Missar man labben får man göra en kompletteringsuppgift.
26 april 2011
Just nu i Ma och NO!
Just nu arbetar vi med följande saker i Ma och NO:
Ma åk 6 - 8
Vi arbetar med ekvationer.
Bok X: kap 6.
Bok Y: kap 2
Ma åk 9
Vi arbetar med ekvationer, kap 5, och förbereder för NP.
NO åk 6 - 8
Vi arbetar med ett område om människokroppen, med fokus på andning, blodomlopp, nerver och hjärnan. Prov i slutet av v 18.
NO åk 9
Vi arbetar med genetik. Prov v 19.
Ma åk 6 - 8
Vi arbetar med ekvationer.
Bok X: kap 6.
Bok Y: kap 2
Ma åk 9
Vi arbetar med ekvationer, kap 5, och förbereder för NP.
NO åk 6 - 8
Vi arbetar med ett område om människokroppen, med fokus på andning, blodomlopp, nerver och hjärnan. Prov i slutet av v 18.
NO åk 9
Vi arbetar med genetik. Prov v 19.
Etiketter:
Matematik,
Matematik åk 9,
No,
NO åk 6 - 8,
NO åk 9
28 mars 2011
Kriterier för uppgift i no åk 9
MVG-kriterier
- Eleven illustrerar med exempel vetenskapliga undersökningars fördelar och begränsningar när det gäller att lösa vardagliga och samhälleliga problem.
- Eleven identifierar skillnader mellan naturvetenskapliga och andra sätt att skildra verkligheten till exempel i den information som media tillhandahåller.
- Eleven beskriver med exempel hur kunskapen om naturen utvecklats och hur den både formats av och format människors världsbilder.
25 mars 2011
Uppgift i NO åk 9
Alkoholrelaterad uppgift
- Välj någon av följande uppgifter
- Tänk på kriterierna
- Skriv!
Därför är alkohol en drog
- Beskriv alkoholens verkningar
- Hur den påverkar kroppen samt vilka bieffekter den ger.
- Beskriv missbruket, vilka olika typer finns det och hur påverkas missbrukaren samt hans/hennes omgivning.
Åldersgräns.
I de flesta EU-länderna kan man köpa sprit i vanliga affärer, och deras åldersgränser är långt ifrån lika stränga som Sveriges. Argumentera för detta – borde Sverige införa samma regler som resten av EU och sänka åldern för spritinköp. Tänk på att ta reda på fakta, exempelvis varför har Sverige åldersgränsen som vi har, vilka orsaker ligger bakom? Hur ser alkoholmissbruket ut i länder som har mycket lägre åldersgränser? Och så vidare… Viktigt att använda naturvetenskapliga argument!
Dvs
- Argument (naturvetenskapliga) för att ha kvar åldersgränsen på sprit
- Berätta om orsaker bakom åldersgränsen som är grundade i naturvetenskap
- Berätta om orsaker bakom åldersgränsen som är grundade i naturvetenskap
Systembolagets vara eller icke vara.
I övriga Europa kan sprit köpas lite vart som helst, och till mycket lägre priser än i Sverige. I Sverige köper man spriten på systembolaget, och de höga alkoholskatterna gör spriten mycket dyrare. Argumentera för eller emot systembolaget och de höga skatterna. Ta reda på varför skatterna är höga, varför vi har ett systembolag och så vidare…
Dvs
- Ge naturvetenskapliga argument till varför vi ska eller inte ska ha ett systembolag
och/eller
- Ge naturvetenskapliga argument till varför nhöga skatter är bra eller dåligt
Tänk på att argumentera naturvetenskapligt!
Vad är då ett naturvetenskapligt argument?
Om vi tar ett exempel: hudcancer. Ett naturvetenskapligt argument skulle kunna vara "Det är bra om folk är inne mellan 11 och 13 för då lyser solen som starkast. Då är risken större att man bränner sig och på sikt får cancer."
Ett ICKE-naturvetenskapligt argument är "det blir så dyrt för staten med alla utgifter för sjukvården".
Argumenten ska alltså ha vetenskaplig grund - vara grundade i naturvetenskapliga fakta.
Länk om ungas hälsa och ohälsa (alkohol från s 67):
http://www.scb.se/statistik/LE/LE0101/1980I02/LE0101_1980I02_BR_LE105SA0401.pdf
Hormoner - signalämnen » Hälsosidorna
Varför är alkohol farligt för unga? - FHI
11 mars 2011
NO-läsning åk 9
Om man vill läsa om kretslopp i boken kan man läsa följande:
Vatten: sid 84 - 86
Kol: sid 218 - 220
Kväve: sid 100 - 101
Vatten: sid 84 - 86
Kol: sid 218 - 220
Kväve: sid 100 - 101
22 februari 2011
Nationella provdatum Ma & NO
Nationella proven i NO är 16/3 (skriftligt + förberedelse av lab 30 min, totalt 150 min) samt 31/3 (lab + utvärdering 2x 30 min)
Nationella proven i Ma är 5/5, 11/ 5 (båda skriftliga) och 17/5 (muntligt).
Nationella proven i Ma är 5/5, 11/ 5 (båda skriftliga) och 17/5 (muntligt).
21 februari 2011
Omprovstider i MA och NO för ALLA
Ma åk 9
Omprov onsdag
NO åk 9
omprov fredag (observera att detta omprov gäller för de som missat första provet pga snökaos etc.)
NO åk 6 - 8
Omprov torsdag på Ma-lektionen
Niornas NO-prov är ej rättade men blir det med största sannolikhet (nära 1 dvs 100%) imorgon och meddelas i skolan/mailas ut. Håll utkik i inkorgen!
Omprov onsdag
NO åk 9
omprov fredag (observera att detta omprov gäller för de som missat första provet pga snökaos etc.)
NO åk 6 - 8
Omprov torsdag på Ma-lektionen
Niornas NO-prov är ej rättade men blir det med största sannolikhet (nära 1 dvs 100%) imorgon och meddelas i skolan/mailas ut. Håll utkik i inkorgen!
Etiketter:
Matematik,
Matematik åk 6 - 8,
No,
NO åk 6 - 8,
NO åk 9
11 februari 2011
Omprov i NO åk 9
För de som missat provet av olika anledningar eller behöver göra om provet så är omprovstiden torsdag på matten. I övrigt hänvisar jag till våra nya provrutiner som finns här.
9 februari 2011
Facit till NO-frågor åk 9
1) a) Droppa BTB i, den sura kommer att bli orange eller gul, den
basiska blå. Här kan man även förklara hur en pH-indikator fungerar
och varför samt starka och svaga syror.
b) Häller den ena vätskan i den andra tills färgen blir grön, grön
färg hos BTB betyder neutral, pH 7.
c) -
d) tex i magen när man äter novalucol eller samarin för att bli av med
sura uppstötningar/halsbränna
2 a) den släpper ifrån alla H+ från alla syramolekyler i en lösning.
H+ är väldigt reaktivt dvs den reagerar väldigt lätt. Här kan man gå
in lite på varför den är det.
b) pH 7
c) över 7
basiska blå. Här kan man även förklara hur en pH-indikator fungerar
och varför samt starka och svaga syror.
b) Häller den ena vätskan i den andra tills färgen blir grön, grön
färg hos BTB betyder neutral, pH 7.
c) -
d) tex i magen när man äter novalucol eller samarin för att bli av med
sura uppstötningar/halsbränna
2 a) den släpper ifrån alla H+ från alla syramolekyler i en lösning.
H+ är väldigt reaktivt dvs den reagerar väldigt lätt. Här kan man gå
in lite på varför den är det.
b) pH 7
c) över 7
8 februari 2011
NO-prov åk 9
Inför NO-provet på fredag kan det vara en bra idé att titta lite extra på följande frågor som en repetition:
7.1
2, 3, 4, 5, 6, 7, 8
7.2
1,2,3,4
7.3
1, 2, 3, 4, 7,
7.4
1, 3, 4, 5, 7
7.5
1,2,3,4,5
7.6
1, 3
7.1
2, 3, 4, 5, 6, 7, 8
7.2
1,2,3,4
7.3
1, 2, 3, 4, 7,
7.4
1, 3, 4, 5, 7
7.5
1,2,3,4,5
7.6
1, 3
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)

