Facit till NO-frågor åk 9

1. Var finns arvsanlaget?
   Arvsanlaget finns i DNA:t, som finns i cellkärnan i cellerna. Alla celler som har cellkärna innehåller DNA, och alla dessa celler har en kopia av allt DNA. Med andra ord finns det en ”ritning” för en hel människa i varje cell. Alla levande organismer har DNA, från bakterier och andra encelliga organismer, till djur, växter och svampar. En lite spejsad bild på en cell, med cellkärnan och DNA
   
   
2. Vad heter det kemiska ämne som bär på arvet?
   DNA
   
   
3. Vad tillverkar cellen med hjälp av instruktionerna från DNA?
   Protein
   
   
4. Vad är en kromosom?
   En kromosom är en lång sträng DNA som packats ihop. Människan har 46 stycken olika kromosomer. 23 av dessa kromosomer har individen fått från sin ena förälder och de andra 23 från sin andra förälder. Kromosomerna är parvis lika, på så vis att de 23 kromosomerna från modern innehåller samma gener som de 23 kromosomerna från fadern. En illustration av de 46 mänskliga kromosomerna
   
   
5. Vad är en gen?
   En gen är en del av DNA:t som är en ritning för ett speciellt protein, och i förlängningen bestämmer en viss egenskap hos individen.
6. Vad är det som bestämmer vilka protein som bildas?
   Vilket protein som bildas beror på vilka aminosyror DNA:t kodar för.
   
   
7. Hur många kromosomer har vi i våra celler?
   46
   
   
8. Varför behövs reduktionsdelning?
   För att könsceller ska kunna bildas, de innehåller 23 kromosomer som slås ihop med 23 till från den man gör barn med och så skapas ett barn med 46 kromosomer.
   
   
9. Vad avgör om det blir en pojke eller flicka vid befruktning?
   Vi har en kromosom som avgör kön. Mammor, som är kvinnor, har två könskromosomer: X och X. Pappor, som är män, har också två könskromosomer: X och Y. I Könscellerna finns bara hälften av kromosomera – och de innehåller alltså bara ett X eller ett Y (endast spermier). När två ägg bildas får alltså båda dessa en X-kromosom var. Vid bildandet av spermier får varannan spermie en X-kromosom och varannan spermie en Y-kromosom.
   
   I bilden är pappans kromosomer i översta raden och mammans i första kolumnen. När de möts bildas ett barn som då får 46 kromosomer, en av varje könskromosom. Kombinationerna blir som på bilden. Av tabellen nedan framgår att det är 50 % sannolikhet att få en pojke och 50 % sannolikhet att få en flicka.
   
   
10. Varför förekommer gener parvis?
    För att man får hälften av generna från mamman och hälfterna från pappan.
    
    
11. Vad kallas en gen som alltid slår igenom?
    Dominant
    
    
12. Vad kallas en gen som ärvs från båda föräldrar utan att märkas?
    Vikande
    
    
13. Ge exempel på egenskaper som styrs av flera gener.
    Hud-, ögon- och hårfärg.
    
    
14. Ge exempel på egenskaper som beror på samspelet av arv och miljö.
    Hur brun man blir på sommaren.
    
    
15. Ge exempel på en sjukdom som beror på fel antal kromosomer i cellerna.
    Downs syndrom
    
    
16. Vad är en mutation?
    Om en gen får en bestående skada kallas det en mutation. Det är en skada som kopieras nästa gång cellen ska dela sig. Skadan kan komma från strålning, kemikalier eller att det blivit fel tidigare när DNA:t kopierats.
    
    
17. Ge exempel på en sjukdom där arv och milö samspelar.
    Diabetes och Allergi
    
    
18. Hur kan mutationer uppstå?
    Genom att människan utsätts för strålning, farliga kemikalier eller att det blir fel när DNA:t ska kopieras.
    
    
19. Förklara hur en mutation kan orsaka cancer.
    Ett fel som kan upptså i DNA:t är att cellen inte vet när den ska sluta dela sig själv. Om den börjar dela sig själv ohämmat kommer det bli en klump av sådana celler på samma ställe. Klumpen kallas tumör och man har då fått cancer.
    
    
20. Förklara hur två friska föräldrar kan få ett barn med en ärftlig sjukdomOm två friska föräldrar får ett sjukt barn betyder det att det är en sjukdom som uppstår om båda generna är skadade. Dvs att om endast ena genen är skadad kan den andra kompensera, som tex blödarsjuka.
    Bilden visar ett korsningsschema då båda föräldrar är friska men bär vikande sjuk-gener. Det är 50% risk att barnet blir sjukt.
    
    Om ena föräldern är helt frisk blir risken 25%.